När man har blivit drabbad av muskelbristning börjar det blöda i vävnaden. Detta kan antingen vara en svårare blödning eller en lättare. Det är inte allt för ovanligt att muskelbristningen startar vid överansträngning eller om man ofta idrottar.
Trots att det blöder kan dock muskelhinnan ibland vara oskadd. Om detta är fallet blir trycket i muskeln värre på grund av den inre blödningen. Trycket leder olyckligtvis till att det gör ont.
Om muskelhinnan o andra sidan inte vore oskadd skulle blodet ledas ut i vävnaden och skapa vad vi kallar för blåmärken. Det kan ta ett par dygn innan blåmärket syns.
På grund av det ovannämnda anser många att det är bättre om muskelhinnan inte är oskadd. Blodet kan då nämligen fördela sig i kroppen istället för att samlas på ett ställe, och på så sätt lättare återupptas.
Vad är egentligen en muskelbristning?
När en muskelbristning håller på att uppkomma går det igenom olika stadier. Nedan finner du en lista om dessa.
- För att ens kropp på bästa sätt ska kunna återhämta sig uppkommer en inflammation. Vid bristningen av muskeln börjar även en kemisk reaktion. De ämnen som sätts fri under reaktionen stör vävnaden runtomkring och skapar den smärta som man känner.
- Kroppen börjar reparera sig genom att skapa ärrvävnad. Det här stadiet kan ta allt ifrån några dygn till så mycket som en månad. Hur lång tid det tar har att göra med hur svår skadan är.
- I det här stadiet börjar återskapandet. Kroppen byter då ut ärrvävnaden mot en annan sorts vävnad som inte spricker lika lätt och samtidigt är ganska tänjbar. Till skillnad från det andra stadiet tar det här en relativt lång tid. 365 dagar, för att vara mer exakt.
- Nu har vi kommit till mognadsstadiet. Såsom benämningen antyder blir vävnaden mogen nog för att ha kraft nog för att inte vika sig när full tyngd läggs på den. Det här stadiet kan ta ännu längre tid än stadie tre, och det är inte ovanligt att bristning sker ett par gånger om. I stadie fyra har man inte heller ont längre, och kan aktivera sig såsom man gjorde innan skadan skedde. Därför är det inte konstigt om muskeln brister igen.
Smärta vid muskelbristning
Såsom tidigare nämnt gör det ont om muskeln brister. Detta händer vanligtvis utan förvarning och känns i ens muskel. Vissa patienter beskriver muskelbristning som en känsla av att någonting exploderar i ens muskel.
Om man har fått skadan på grund av att man exempelvis har överbelastat sin muskel genom att springa så är det vanligtvis endast ett par fibrer som har drabbats.
Om man o andra sidan har drabbats av skadan på grund av att man hastigt har lagt stor vikt på sin muskel är det större risk för en svårare skada. Området där skadan har skett blir vid muskelbristning varmare och smärtsamt. Man kan få svårt att använda kroppsdelen normalt i samband med den svåra smärtan.
Funktion vid muskelbristning
Om skadan inte är särskilt allvarlig är det möjligt att ännu röra muskeln. Det här betyder dock inte att smärta inte finns. Om muskeln däremot har brustit helt och hållet finns det ingen möjlighet för fortsatt användning.
En brusten muskel kan synas genom att området där skadan har skett är svullet. Om man tror att muskeln kan ha brustit ska man så snabbt som möjligt ta kontakt med en läkare. Han eller hon kan närmare undersöka vad som är fel.
Om muskeln inte har brustit helt kan man känna att någonting i området inte står rätt till. En mindre svullnad samt en mindre knöl kan uppstå. Om man väntar ett par dygn kan man se att området har fått en lite annan färg.
Varför får man muskelbristning?
Hur mycket man än tränar så har muskeln sin gräns. När denne är nådd måste man vila för att återfå sin fulla kraft. Det finns två olika sätt att nå den här gränsen. Antingen lägger man en större tyngd på muskeln under en kortare tid, eller så lägger man mindre tyngd på muskeln under en längre tid.
Exempel på det förstnämnda kan vara styrketräning, medan ett exempel på det sistnämnda kan vara jogging. Om man inte är van vid att träna tar det inte en särskilt lång tid innan man når bristingsstadiet. Vid den större tyngden under en kort tid brister musklerna vanligtvis på lårets baksida. Anledningen till detta är att muskeln därbak är svagare än muskeln där framme.
Man brukar säga att det är en god idé att muskeln i lårets baksida bör ha i alla fall lite mer än 50 % av den styrka som lårets framsida har. Om man inte följer den här tumregeln finns det en större risk för att skada sig.
När man talar om de personerna i äldre åldrar brukar bristningarna uppstå på grund av andra anledningar. Under sommarhalvåret kan bristningarna uppstå då många åker vattenskidor.
Även de som dansar löper en risk att skada sig. Detta kan hända om man snabbt slänger benet uppåt och dylikt under en dansrutin. Sedan känner man även säkerligen igen hur ens idrottslärare ofta tjatar på att man måste värma upp innan man tränar.
Det här är egentligen inte tjat, utan en livsviktig komponent för att inte skada sig under träningen. På så sätt är man inte stel och blir istället mer flexibel.
Om man istället inte värmer upp och sedan hastigt lägger vikt på muskeln kan denne ta skada. En muskel som har blivit nedkyld kan också löpa en risk för skada, då denne blir känslig för större tyngd lagd på muskeln.
Det är dessutom viktigt att tänka på att man inte ska träna för tidigt efter det att en skada har skett. Man måste vara säker på att man har återhämtat sig tillräckligt först.
Om skadan inte har läkt och tyngd läggs på muskeln kan trycket vara mer än muskeln klarar av. Om man inte är säker på när det är okej att börja träna igen kan man ta kontakt med en Kiropraktor, Naprapat eller sjukgymnast.
Det är av yttersta vikt att man får den behandling som man behöver för att återhämta sig.
Söker du behandling rekommenderar vi Hälsporrekliniken.se dom behandlar denna typ av skada. Dom har Kiropraktorer, Naprapater eller sjukgymnaster på sina kliniker.
Vi kan även rekommendera www.SportsRehab.se, dom har specialiserat sig på rehabprodukter i sin Online-butik. När du råkat ut för en muskelbristning kan ex. kompressionstights eller en kompressionsstrumpa vara en bra förebyggande produkt.